27 studerande svarade till Skandicas enkät av utbildningspolitik 2017. 20 av de som svarade siktar på kandidats och magisters examen, sammanlagt siktar 24 av alla svarare på magisters examen. En liten del svarade att de siktar på kandidats examen och tänker inte fortsätta vidare till magisters examen.
Lite över hälften av alla som svarade säger att de inte kommer att utexamineras från universitetet i planerad studietid, medan resten, alltså cirka 40% av alla svarare, säger att de kan bli färdig inom den planerade studietiden. De mest av de svararna har börjat sina studier i fjol, alltså 2016, men det finns svararna ända från 2010.
Den vanligaste orsaken till det att man inte blir färdig i den planerade studietiden är det att man jobbar samtidigt med studierna. En annan enhetlig orsak till förlängningen av studier är de olika personliga orsaker. Bland annat är också utbytesstudier (antingen planerade eller redan genomgångna) och överlappningen av olika ämnens kurser varit en fördröjande faktor.
Mängden av studiestödmånader delar åsikter och lite över hälften tänker att mängden av månader är tillräcklig. Över hälften av alla svarare vet hur många månader man har för både kandidats- och magisters examen. De ankommande förändringar av studiestöd kommer att påverka till hälften av svarare och deras liv; man måste antingen börja arbeta, arbeta mera eller ta upp studielån. Också förändringen som kommer att påverka de som bor i samboförhållande (sambos inkomster kommer att påverka studerande sambos studiestöd), oroar några av svarare och sätter dem i en sådan situation när man är nästan tvungen att arbeta vid sidan av studier. Studiestöd-förändringar kommer inte att ha några stora eller tydliga påverkningar till den andra hälften av enkäts svarare.
Över 70% av alla svarare av enkät hade nordiska språk som primära önskemål och är nöjda med sitt huvudämne. Nästan 70% av de som svarade säger att studier i ämnet motsvarar deras förväntningar. De som tänker att studier inte motsvarar förväntningar motiverar deras svar med att säga att studier innehåller t.ex. för lite utökningen av språkkunskap, speciellt muntliga kunskaper, eller att studier är för separata från ”studiemålet”. En annan orsak har enkelt varit det att även om man har varit intresserad av det svenska språket, betyder det inte att man är automatiskt intresserad av språkvetenskap. Som ämnets personal säger, studerar man inte huvudsakligen språk; man studerar OM språket. Orsaken att studier inte motsvarar förväntningar är också den negativa attityden och fördomarna mot talande på svenska utanför lektioner och studier från andra studerande.
70% av svarare har ett eller flera biämnen. Det finns inget gemensamt eller tydligt biämne som merparten har, men ganska allmänt är att biämnet är något annat språk eller de pedagogiska studierna. Man kan se ganska tydlig att de som svarade till enkät har valt sina biämnen på grund av personliga intressen och 85% av svarare säger att deras biämne motsvarar deras karriärplaner. Nästan alla vet vilka biämnen man kan välja och vad det krävs att få det ämne som man vill som biämne.
En tredjedel av svarare visste inte att man måste ha ett eller flera biämnen då de sökte till universitet. Först och främst har studerande fått information om olika möjliga biämnena från ämnets tutorer eller lärartutorer. Man har också hittat och fått information från universitetets websidor.
Alla som svarade är nöjda med relationer mellan ämnets personal och tänker att kommunikation med personalen är lätt, trevligt och fungerande. Om man har frågor eller problem kring val av kurser eller biämne, är det ganska klart från vem man kan söka och få hjälp, samt frågor kring HOPS, kandidat- eller magisteruppsats eller studiestöd. ”Informationskällan” är mer oklart då det finns frågor kring språk- och arbetspraktik eller karriärvägledning.
Enkäts svarare tänker gradvis att bedömningen av ämnets kurser är rättvis och överstämmande. Över 80% svarade att kursers arbetsmängd kongruerar med studiepoäng eller bedömningsmetoden. Det finns också undantag, som några få svarare kommenterade; i en viss kurs måste man arbeta mycket mera än i någon andra trots man får lika mycket poäng från båda kurser.
Tre fjärdedelar av svarare vet vem är Skandicas ansvarig för utbildningspolitik, alltså kopo, och största delen vet när och kring hurdana saker man kan ta kontakt med kopo. Över hälften av svarare vet vem är Skandicas ansvarig för socialpolitik, alltså sopo. Sopos ansvarsområde är bredare och mer delad; kanske därför är det lite mer oklart när man kan kontakta sopo.
Skandicas styrelse fick bra respons om verksamhet och enkät. Man önskar mera gemensamma aktiviteter i sällskap med andra Skandicas medlemmar oavsett framåtskridandet och när både äldre och yngre studerande kunde mötas. Man önskar också mer muntligt innehåll i kurserna och i allmänhet.
Henrik Hurme
Skandicas ansvarig för undervisningspolitik